Nåväl, läs nu noga. I snabbmats restaurangen Crif Dogs som ligger vid Marks Place i New York, finns i ett hörn en sliten telefonkiosk. Man går in i den, lyfter på luren.

Ingen där, istället öppnas en lönndörr och en värdinna välkomnar in till baren, och vips så är man där, på PDT.

Här som på de andra PDT:s, så ligger fokuseringen på det som serveras, och inte på vem som är där eller vilken status vederbörande har.

En av barens regler är " no name-dropping and starfucking", respekt! I dom flesta fallen är de här "lönnkrogarna" lyxiga och mycket påkostade. Det här gillar jag verkligen, och jag ska så fort som möjligt tala med AK och Helena om vi inte kan ordna till något på Godset.

Här kommer en liten idéskiss!

Man går bara in på toaletten som finns i verkstan, skruvar på varmvattenkranen och en lönndörr öppnas.

Väl därinne får besökarna uppleva och skapa konst och kultur man inte trodde fanns, eller som egentligen inte kan göras, ett konstens Shangri La, där allt åldras endast obetydligt, även drinkarna.

Där den som påstår sig inte gilla hantverk men ändå gör det, kan titta i smyg och dreja i lönndom. Kort sagt, som det sägs i Norrland "när du vill vara dej själv en stund".

Ett ställe där allt går på lätten, fantasin, kreativiteten och inspirationen flödar som brusande vårälvar, och man kan skapa i ren eufori utan att ens räkna med risken att bli utbränd, och där allt är i färg och klingar i dur.

Japp, så får det bli...,tills dess, Please Don´t Tell anyone..../eriksson