Om man kunde förklara den här bilden med en känsla så är det så man känner sig nu när vår utställning närmar sig. Fluffigt i skarpa färger på insidan huvudet och en lätt förvirring på utsidan med vissa drag av uppgivenhet.

                                                           ja så känns det!/annakarin

                       




Blåsigt och lite kallt har det varit idag, åtminstone på mina breddgrader. Blev en lite kortare arbetsdag , liftade med AK in till stan och passade på att komplettera lite vid museét inför utställningen. Väl hemma här på Dalgatan så sitter jag och förbereder oljemålningskursen som går av stapeln på Godset. Alltid roligt att lära, man får så mycket lära tillbaka.
Kommer att bli lite färglära, komposition, mycket teckning och förstås och främst oljemålning, kul!! Apropå färglära, Johann Wolfgang Goethe skrev en sån, färglära alltså, men framför allt så skrev han den dels självbiografiska "Den unge Werthers lidanden", en kioskvältare i kolossalformat i slutet på 1700-talet. Om kärlek , lycka och olycka och ett evinnerligt kärleksfullt lidande, håller än i dessa dagar.
Finns mycket mer på samma tema, både roande och oroande, , Voltaires "Candide", Hesses "Under Hjulet", Boccaccios "Decamerone", unt so weiter...Finns dessa böcker i ljudformat så är det ju bara att gratulera, måla och läsalyssna, kan inte bli bättre.
Tomas Tranströmer vår store poet fyllde för ett par dagar sedan 80 år, grattis!! Samma födelseår som min mamma Görel, och det bådar gott.
Vill bara dela med mej av en liten Tranströmer så här på kvällskvisten, varmt och kärleksfullt;
"Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse", sov så gott.../eriksson

Ibland blir man så där förvånat förundrat överraskat glad. Läste nämligen häromdagen att den så lysande tidningen Rolling Stones har listat vad de anser vara de 20 främsta samtida designprojekten. Till sin hjälp hade de två stora "giganter" på området, Museum of modern arts Paola Antonelli och Herald Tribunes Alice Rawsthorn.

Här ett utdrag ur listan; "Institute of play", utbildningsprogram för sex till tolvåringar, "Studio Formafantasma", frågeställningar om fattigdom och asylsökande,"Maya Pedal", bygger om cyklar till exempelvis vattenpumpar, etc,etc..., saker vi tänker på, utvecklar och vill bygga om dagligen.
En fin och genomtänkt lista som ger ett vidare perspektiv på "skapandet" och innovation. Men vi är alla olika lika, tur det, för gissningsvis så är det nog många som har synpunkter på Stones lista och vill lägga till och dra ifrån.

Numera så kryllar det av listor, på alla sätt och vis, och om allt 1001, man MÅSTE se och göra innan locket läggs på.
Det som ännu inte finns i listform ännu, så vitt jag vet, är 1001 dofter du måste känna på innan du dör, det vore väl nåt.
En som formligen höll på att gå hädan härom dagen, var AK när jag tog av mig mina arbetsskor och var på väg hem. Vad hon kallade den doften låter sig inte präntas på denna blogg, och jag tror knappast boken blev en favorit om den doften fick spridning i bibliotek, bokaffärer eller i de finare av salonger.
 
Tacka vet jag alla dessa bokmåstens ursprung; "Tusen och en natt", om den vackra Sheherazade som lyckas undgå avrättning genom att trollbinda Kungen med hennes sagoberättande i 1001 nätter...,rekommenderas.

Så är det med det, själv så har jag hur mycket som helst att stå i när jag kommer hem, efter att ha jobbat sent i princip hela veckan, men jag klagar inte, har världens roligaste jobb, på jobbet alltså. Jag får nog rätsida på hemmafronten också vad det lider.., tvätt, disk, dammsuga, post, vattna blommor...hmm, hur var det nu han sa och gjorde, den där Aladdin.., gnugga och putsa och så tre önskningar.
 Tur att jag har AK:s viskiflaska, det får bli den, Tjohej!/eriksson

  
                                         
       
               


Trött så in i..., har jag varit senaste dygnet, men fått sova ut rejält så nu är man på bettet igen. En händelserik och givande dag har det varit, trots att det regnat katter och hundar hela dagen.
Jag, AK och Elin har tillbringat halva dagen med att reka lokalerna på museét, och fått givande information av Ulf Edberg. Det börjar ju närma sig, den 7:e Maj är det vernissage med fest och allt, mer info om det senare.

Hur som helst, så börjar det mesta utkristallisera sig, det som såg näst intill orimligt ut för några veckor sen, har fått både form och substans, ska bli intressant att se och höra hur mottagandet blir från besökare och betraktare. Så pass mycket kan jag säga, att vi definitivt tagit ett par steg till i vårt kreativa tänk. Mycket tacksamma är vi förstås som fått möjligheten att ställa ut på Örnsköldsviks Museum, ett ställe värt att besöka oftare.

Minns min första utställning, och den första tavlan jag fick sälja. Motivet var en dragspelande kille som kallades för "Blomman", varför vet jag inte, men han vistades en hel del på Konstskolan, fick gratismat och fika, och ställde gladeligen upp som modell i både teckning och målning, medans han lät dragharmonikan ljuda på både gott och ont.
Minns att han svettades något rent otroligt, jämt och ständigt, vare sig han satt modell eller inte.
Svetten var något jag inte fick med på målningen, men den blev annars bra, med "Blommans" intensiva blick, koncentrerade hållning och den fina dragharmonikan. Rikligt med färg la jag på, tjockt eller pastost som det så fint heter, och lyckades med min då ringa kunskap ändå fånga uttryck och sinnesstämning, om jag får säga det själv, och det får jag väl.
Fick trehundra spänn för den, men minns tyvärr inte köparen.
"Blomman" , gick allt för tidigt bort i sviterna av alkohol och narkotika. Sist jag fick höra från honom så bodde han vid Södra station i Stockholm, och det är många år sedan. Men i mitt minne finns han alltid kvar, både som en bra modell, men också som en av alla som inte hittade, eller fick sin plats i tillvaron, tragiskt men tyvärr allt för vanligt.
Tänkte också på Gustav Frödings dikt "Gitarr och Dragharmonika", här en strof:

"Och stundom, när ledsnad mig trycker
och dagen mej känns för lång,
jag präntar och sätter i noter
små stumpar av allas sång"./eriksson

                                



Tillbaka på Godset igen. Har saknat verkstan med sin atmosfär, och bara väntat på att få hugga tänderna i alla projekt som vi har att avsluta och få lite finish på. Sen är det ju förstås en bonus att AK finns på andra sidan bänken, så vi kan fortsätta "tjöta" om ditten och datten.
Känns bra att ha ett bollplank på jobbet, fast det ibland händer att tennisbollen man kastade kommer tillbaka i form av synpunkter och tankar tunga som basketbollar.
Bläddrade i två  fantastiska Fotoböcker härom dagen, ni vet sådana där som både tar andan ur en, och ger aha upplevelser.
När jag bodde i den Stora Staden och pluggade, så blev vi i princip tillsagda att bära med oss skissblock (ett litet behändigt fickformat) varhelst vi gick, helst då dygnet runt förstås. Dels då för att hålla tecknandet vid liv, men också för att blocket  blir till den tubkikare, med vilken man kan betrakta människor, händelser, miljöer och allt annat vi daglig dags ser, och som vi annars inte skulle ge en chans att uppleva, än mindre ge det något större utrymme i vårt minnesregister.
En som jobbat så här, men med kamerans hjälp är den nyligen bortgångne skådespelaren Dennis Hopper. Kolla in hans bilder rätt in i från vardagen, opolerat, sexigt, taget i flykten och jäkligt snyggt, "Dennis Hooper Photographs 1961-1967", mumma för själen..
Fotobok Nr:2 är lite "vanligare", men ändå inte..En reseskildring där resenären och fotografen skildrat sina resor från ett rum med utsikt.., enkelt, roligt och underfundigt.
Hemma på våran gata, i vår hall i vårt hus, hade vi alltid en platt liten sten liggandes på byrån. På den kunde man läsa; "vänd på mej", och när man gjorde det, så stod det på andra sidan; "tack, det var skönt..."
Lite så kan jag känna, när man hittar sådana här läs och se upplevelser, äntligen en till som vågar sig på det svåraste man kan göra, och gör det bra, nämligen att gå tillbaka till basics och inte krångla till det. Svårt så in i ..., men mödan värt.
Nu så kallar plikten, eller ivern att få jobba om ni så vill. Det spöregnar ute, snön ligger decimeter tjock, men tempen ska stiga sägs det, och det kommer den att göra, var så säker.../eriksson