Skönheten i det ofullständiga! Ett av mina favorit devis som grundats av Japanerna. Men skönhet är det sista man tänker på när Sverige som definitivt inte är fullständigt ska skicka en senil nittioårig tant ensam ut ur landet! Va! Man skäms att vara svensk när detta ens tas upp i diskussion! Hur faan har man tänkt? Eller varför tänker man inte!? Jag blir heligt förbannad! Vad har hänt med mänskligheten när man på allvar tänker driva igenom ett sådant beslut?

Tanten.....finns det tanter idag? Jag saknar henne! Min farmor var tant vid femtio men stark i kropp och själ som en gammal ardenner. Med skrynkelfria blusar, städrock och beiga nylonstrumpbyxor som hon stoppade om så krävdes! Anna och Olle som levt här på gården sägs ha promenerat genom byn på väg till goda vänner...Olle först med bestämda steg..Anna några meter bakom med handväskan i handen och baskern över ena örat.
Vart tog hon vägen..tanten? Idag blir man inte gammal förrän man passerat åttio. Färgat hår, trekvarts byxor, käcka kavajjackor och snygga skor, friskis och svettis .
Det kan inte hjälpas...jag saknar tanten! Klokskapen och den totala bristen på fåfänga. Stoltheten över att ha sina rynkor på plats för att dom vittnar om ett långt och levt liv! Tanterna som garanterat bara spelade på sin ålderdom som låtsades missförstå kösystemet med nummerlapp som lite lätt förvirrad ändå fick hjälp först för det gick fortare än att förklara systemet! När jag blir gammal ska jag bli en riktig tant och jag ser fram emot det! Vad är vitsen med att vara gammal om man inte får bli just en tant! Dagens ideal är inga rynkor inga rumpor, man ska vara slät som en barnskärt även i hög ålder.

Jag jobbade med en kvinna som var 64år gammal. Hon var uppfostrad i ett strängt lestadianskt hem. Hon var själv inte med i någon församling men hela hennes väsen var kuvat under de regler som styrt hela hennes uppväxt. När vi bytte om tillsammans på operation klädde hon om helt och hållet in på bara skinnet. På grund av sin fullständigt frånvarande sexualitet sprang hon omkring oskenerad. Jag farsinerades av att hon såg så ung ut i kroppen. Inte en skrynkla, hennes bröst såg ut som mina gjorde innan jag fick barn, slät rosa och inte ett födelsemärke. Till en början tänkte jag ....tänk om man fick se ut så där när man är över sextio!
Men såsmåningom kände jag sorg för hennes olevda liv som lett till att hon såg ut som hon gjorde. Hon hade aldrig haft en sexuell relation, hon hade aldrig badat naken, aldrig varit i solen, aldrig burit shorts eller kort sommarklänning.....ni förstår! Om det så var trettiofem grader varmt hade hon hatt, kappa, handskar och långbyxor och foträta skor. Ibland fick vi tårta av någon patient. Glada slafsade vi i oss varsin bit....men då var hon tvungen att stanna efter arbetstid och städa i något förberedelserum. Alla de rostfria ytorna var putsade så det såg ut som spegelsalen i Versailles. Alla de blommor hon fick när hon gick i pension delade hon ut på sjukhuset.

Jag vill leva mitt liv och jag vill att det ska synas att jag levt! Fram för fina linjer och skratt rynkor! Bröst som följer tyngdlagen...hurra!

Krukmakaren