Kanelbullar och fräknar




Vad förknippar vi med en lycklig barndom? Ingen kan väl ha missat debatten och frågan om foster/barnhemsbarnens rätt till skadestånd? Min vän Helena har precis fått sitt första barn. Precis som jag kände när mina barn kom..att dom hade en plats redan när dom kom. Det känns som dom alltid har funnits även när dom var nyfödda. Tänk när barnen kommer och den platsen inte finns!? Hjärtat gråter när man försöker tänka tanken att det faktiskt finns sådana barn.

Min barndom var fylld av kanelbullar och fräknar, skrubbsår och myggbett. Pappas och mammas gamla fastrar,farmor och farfar,morfar. Dragspel, gitarr och fisketurer. Kortspel och cykel. Det fanns alltid en vuxen att gå till...en vuxen som älskade mej och min bror. Somrarna var långa och hela världen låg för våra fötter. Även om världen kanske bara för dagen bestod av en fårhage hos farmor.
Jag försöker ge mina barn en ryggsäck fylld av just sådana minnen..både stora och små. Ge dom chansen att bygga upp en inre krets av betydelsefulla vuxna som ine bara består av pappa och mamma.

Tänk att det finns barn som inte ens har haft en vuxen att vända sig till. Jag kände en gammal dam som föddes med barnförlamning och hon hamnade på vanföreanstalt. Där lämnades hon ensam utan mor och far under tre år och hon fick inte åka hem ens över julen. Hon var 4 år när hon skrevs in. Man ansåg att det var för uppslitande för barnet att föräldrarna kom och hälsade på så dom fick besöksförbud!  Hon tvingades äta havregrynsgröt som hon kräktes upp. Då fick hon äta även det. Så såg det ut och det ansågs vara i sin ordning.

Kunde man skulle man vilja veta hur dom tänkte när dom trodde att det skulle vara bra för barnen! Ett kärlekslöst liv utan tröst och trygghet. Utan glädje och frihet att vara barn. Att tvingas se om sin rygg och somna ledsen.
Jag tror inte att alla pengar i världen kan kompensera en tappad barndom men dat kan få svida lite i samhällets skinn att man låtit barnen gå igenom ett helvete. Ett helvete som dessutom brinner vidare i dessa trasiga själar livet ut!

Krukmakaren


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback